Jag trodde aldrig jag kunde känna så mycket kärlek! Att vara mamma kan inte beskrivas med ord! Man kan bara förstå det när man väl blir en, det är välsignelsernas välsignelse. Det är ingen lätt uppgift! Det finns vissa stunder som är svårare än andra men det är en väldigt lärorik väg. Varenda gång man ramlar och ställer sig upp igen så är man starkare än någonsin, lite visare och modigare. Vi satt i vardagsrummet och plötsligt så ser jag mina två små sitta tillsammans och spela på Mayas nintendo ds. Sättet Maya visade tålamod och verkligen förklarade för sin busige lillebror hur man gör fick mitt hjärta att smälta. Dom är så vackra mina små, min stolthet, mitt allt! Dom är så små men jag lär mig så mycket av dom. Dom är så oskyldiga, oskuldsfulla och äkta. Definitivt det bästa gjort i mitt liv, bästa jag skapat. När fina stunder som dessa sker så blir jag påmind när det är som svårast att det är så värt det! Så värt det! Blir starkare och motiverad att bara fortsätta och kämpa, allt för dom. Allt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar