Igår så begravdes morfar och ceremonin var så vacker i kyrkan. Vi blev tvåhundra personer så det fanns dom som fick stå då det inte fanns fler platser att sitta på. Släkten blev så rörda att så många människor ville dela  vår sista stund med honom. Det blev mycket gråt men samtidigt så är vi glada och tacksamma att morfar levde ett rikt liv fyllt med så mycket kärlek och med en så stor familj! Han sa alltid att vi inte skulle vara ledsna när denna dag skulle komma då han var nöjd med livet och så tacksam för allt. Han ville att vi skulle festa istället och komma ihåg honom med ett leende. Han var bara för underbar min morfar! Hans bortgång har gjort att släkten bara blivit starkare och mer tight än förut och det har vi bara att tacka honom för, och så ska vi fortsätta! Alltid tillsammans! Jag hoppas bara att vart han nu än är att han ska veta att han alltid kommer att vara i våran hjärtan för alltid.